Det kan knappast ha undgått någon som läst tidningarna eller sett på tv de senaste åren, att Polisen fått kritik för hur man hanterat en del utredningar i samband med grova våldsbrott. Professor Leif GW Persson och vice överåklagare Mikael Björk fick i uppdrag att utreda hur Polisen arbetat med utredningen av mordet på Pernilla Hellgren i Falun år 2000.
Vad kom de fram till i sin utredning?
- Bland annat att det fanns brister i styrning och ledning, säger Patrick Cordner, kursansvarig vid Polishögskolan, och att man hoppade för mycket "från tuva till tuva" istället för att hålla fast vid ett systematiskt arbetssätt. De såg också att det fanns bristande kompetens i att systematiskt söka i register och även brister i dokumentationen.
Utredningen innehöll också ett antal förslag på förbättringar. Ett av förslagen var att det skulle tas fram en nationell utbildning för poliser som utreder grova våldsbrott.
Patrick Cordner har tidigare arbetat vid Rikskriminalpolisen men är nu kursansvarig för utbildningen som heter "Strategier och metoder vid utredning av grova våldsbrott".
Hur har det gått till när du tagit fram utbildningen?
- Mitt jobb är att vara huvudansvarig och kontakta andra som kan något inom området. Det handlar om att hitta specialister med rätt kompetens som jag också kan bolla idéer med. Leif GW Persson har varit med i hela processen och är även anlitad som föreläsare under utbildningen.
- Jag har haft stor nytta av Ingemar "Isak" Isakssons kompetens och Ronny Hörman som bland annat arbetar med stabsutbildningen på Polishögskolan.
- Sedan har vi ett antal föreläsare inom olika specialområden. Men det sker inte så många spaningsmord per år, så det är svårt att hitta personer med erfarenhet.
Ingemar Isaksson är chef för Riksmordkommissionen. Han var också ansvarig för arbetet med att ta fram PUG – Polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott, som är en del av kurslitteraturen.
Vilken är din roll under utbildningen?
- Förutom att jag varit delaktig i processen att ta fram utbildningen, så deltar jag på plats för att fånga upp idéer och tankar från kursdeltagarna. Det här är ju en pilotutbildning, så kursdeltagarnas feedback är väldigt viktig för oss för den framtida utvecklingen av utbildningen.
Polishögskolan har ju redan en uppskattad förundersökningsledarutbildning; vad är skillnaden mellan den, och den här utbildningen?
- Fu-ledarutbildningen innehåller mycket mer juridik, säger Patrick Cordner. Medan den här utbildningen fokuserar mer på strategier, metoder och ledning. Det är också mer praktiska övningar, särskilt under ledningsblocket.
Nu är ni inne på den sista kursveckan. Hur är känslan hittills?
- Väldigt bra. Vi gör egna utvärderingar varje vecka och har redan fått feedback som vi kan utgå ifrån inför planeringen av nästa omgång.
Två av kursdeltagarna är Ulrika Åberg, kammaråklagare i Göteborg och Peter Springare som är kriminalinspektör vid grova brottsroteln i Örebro.
Vad tycker ni om utbildningen?
- Den är överlag väldigt bra, säger Ulrika Åberg.
- Det är ju en pilot och då är det ganska naturligt att vissa delar justeras, konstaterar Peter Springare. Man måste komma igång och se hur det fungerar.
- Tidigare har det inte funnits någonting, fyller Ulrika Åberg i.
- Man har inte haft riktiga strukturer på krimsidan, fortsätter Peter Springare. Det har varit väldigt olika kvaliteter på utredning av grova våldsbrott. Det har inte alltid funnits någon handlingsplan eller struktur, men den här utbildningen syftar till att få struktur.
- Första veckan handlar mycket om styrning och ledning, säger Ulrika Åberg. Det har gett mig anledning att reflektera över min roll som ledare. Det har också varit ett stort utbyte mellan alla kursdeltagare.
Hur kommer ni att kunna använda kunskaperna från utbildningen i ert arbete?
- Eftersom jag nu vet bättre hur Polisen arbetar, vet jag också vad jag kan fråga, säger Ulrika Åberg. Det har gett mig väldigt mycket.
- För mig har det varit en "aha-upplevelse", säger Peter Springare. Att tänka ledningsstruktur, det har vi inte gjort tidigare. Jag kommer att gå till chefen och se till att en handlingsplan upprättas.
- Detta är någonting som ska genomsyra hela landet, det ska vara enhetligt. Det är viktigt med lika tänk och likriktning.
- Jag vill också verkligen framhålla att det här är en kurs som lämpar sig för åklagare, avslutar Ulrika Åberg. Det har varit viktigt för min del.
- För närvarande finns beställning på tre utbildningar i "Strategier och metoder vid utredning av grova våldsbrott". Andra omgången är planerad till hösten 2011 och omgång nummer tre är beräknad att genomföras under 2012.
- Utbildningen pågår under 25 dagar, varav 20 dagars närstudier och 5 dagar självstudier.
- Målgrupp är personal inom Polisen och Åklagarmyndigheten som ska leda utredningar av grova våldsbrott.