Hjälp och stöd
Du kan kontakta Polisen för att få stöd och hjälp när du blivit utsatt för hot. Uppsök närmaste polisstation eller ring 114 14. Är det akut ring 112. Polisen tar upp en anmälan men kan även svara på frågor.
Är du barn eller ungdom och blivit utsatt för eller bevittnat hot i hemmet kan du ringa till BRIS för att få hjälp och stöd.
Ideella organisationer med jourer för brottsutsatta finns på de flesta orter i landet. Du hittar dem bland annat via Brottofferjouren eller Kvinnofridslinjen.
Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon dit alla, även män, kan ringa kostnadsfritt för att få råd, stöd och hjälp. Linjen är bemannad dygnet runt av utbildad personal som är van att möta människor i kris eller svåra livssituationer. Du kan vara anonym. Att du ringt dit syns inte på din telefonräkning.
Brottsofferjourernas Riksförbund har också en nationell telefoncentral dit du kan ringa. Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, har en brottsofferjour för HBT-personer.
Definition av brottet
Hot innebär att någon hotar att skada dig eller din egendom. Hotet som riktas mot dig kan omfatta andra personer, djur eller föremål som har stor betydelse för dig. Hotet kan ske via kommunikation, som till exempel telefonsamtal eller sms, eller med hjälp av vapen eller annat föremål. För att hotet ska vara brottsligt måste du uppfatta hotet som allvarligt.
Viktigt att anmäla brottet
Anmäl brottet genom att uppsöka närmaste polisstation eller ringa 114 14. Är det akut ring 112. En anmälan kan stoppa gärningspersonen från att upprepa den här typen av brott och möjliggöra att personen kan lagföras och eventuellt betala ersättning för dina skador.
Att tänka på när du anmäler brottet
Spara all information om hotet på din dator, mobiltelefon eller annan plattform som kan användas som bevismaterial, även om du skrivit ut informationen på papper.
Om det är möjligt är det viktigt att du lämnar namn och telefonnummer till personer som hört eller sett vad som hänt.
Uppfattar du att angreppet på dig beror på gärningspersonens negativa inställning till din hudfärg, ditt nationella eller etniska ursprung, din religionstillhörighet eller trosbekännelse eller din sexuella läggning är det viktigt att du berättar det då du gör din anmälan. Den här typen av angrepp kan leda till straffskärpning vid lagföring. Läs mer om detta under Hatbrott.
Har du blivit hotat av någon som är närstående, såsom din make/maka, sambo, släkting, föräldrar eller annan familjemedlem kan du få ytterligare information på sidan Brott i nära relation.
Har du blivit hotat av någon inom familjen och du uppfattar att motivet är att upprätta familjens heder kan du få ytterligare information på sidan Hedersrelaterat brott.
Stöd i rättsprocessen
Du har i de flesta fall rätt att ta med dig en stödperson vid besök hos polisen. Du bestämmer själv vem som ska vara din stödperson. Det kan vara en vän, en tjänsteman från socialtjänsten eller någon från en brottsoffer- eller kvinnojour. Stödpersonen får inte någon ersättning för att delta.
Du kan även få ett målsägandebiträde, ett så kallat juridiskt biträde. Om det beviljas är det kostnadsfritt. Målsägandebiträdet stöder dig genom hela den juridiska processen. Om du önskar ett målsägandebiträde talar du om det för polis eller åklagare.