En topsning av en person som är misstänkt för misshandel ger träff mot spår i ett ärende gällande rån mot en butik. Topsning av en person som är misstänkt för förberedelse till stöld ger träff mot spår i ett ärende gällande två villainbrott.

- Listan kan göras mycket längre, säger Anneli Hedén som arbetar på det forensiska analysteamet på länskriminalpolisen. Hon och hennes kollegor arbetar förutom med att analysera träffar även med att informera personalen för att öka motivationen när det gäller att öka antalet DNA-topsningar. I slutet av varje månad samlar de ihop goda exempel och skickar ut till de berörda.

- Sedan 2009 skickar vi direkt feedback via GroupWise till de patruller som säkrat spår på en brottsplats. Det är positivt att få veta när det arbete man lagt ned ger resultat, säger Anneli Hedén.

Det finns idag cirka 20 000 spår i Statens kriminaltekniska laboratoriums (SKL) spårregister. I spårregistret registreras DNA-profiler från spår som säkrats i samband med brottsutredning och som inte kan kopplas till person. Vid träff mot person, gallras spåret från spårregistret. Spåren får som längst ligga kvar i registret i 30 år.

- Fortsätter vi att topsa kommer vi sannolikt att få fler träffar och på det sättet kan vi lösa fler brott som annars inte blivit lösta, säger Christer Widemalm, chef för det forensiska analysteamet.  Av de cirka 9 000 topsningarna som gjordes i myndigheten 2010 gav 216 träffar.

- Det kan verka lite men det är 216 träffar som vi annars inte skulle fått. Om vi i år topsar enligt verksamhetsplanens mål på cirka 14 000 så kan det uppskattningsvis leda till ytterligare 100 träffar, säger Christer Widemalm.

Varje gång ett sökprov (en DNA-profil från ett nytt spår eller en ny DNA-profil från en skäligen misstänkt) registreras i registerdatorn sker en automatisk sökning mot de olika DNA-registren - spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret. Träffar genereras oftast mellan en person och ett befintligt spår i spårregistret. Det rör sig också om träffar mellan ett nytt spår och en person i utredningsregistret eller DNA-registret. De träffar som uppkommer redovisas i träffrapporter som skickas till berörda myndigheter. Anneli Hedén och hennes kollegor tar emot träffarna och hon tycker det är viktigt att lyfta fram bredden av brottslighet. 

- Man kan topsa någon för brott mot knivlagen och sedan landar det i ett värderån. Det handlar om att lösa fler brott än just det aktuella. En person kan topsas för inbrott men resultatet kanske inte bara stannar vid ytterligare inbrott utan kanske i större saker i ärenden utan uppslag. Vi poliser måste bli bättre på att ta de tillfällen som ges att klara upp brott. Vi får inte missa möjligheten att lösa fler brott och här är topsning en bra möjlighet, säger hon.

Det gäller att ha med sig att det handlar om mer än det aktuella brottet.

- Ett ärende kan vara nedlagt med nedläggningsgrund ”ej spaningsresultat”. När vi topsar kan det plinga upp resultat. Det kanske inte gagnar den egna utredningen men det är viktigt att tänka större – att man topsar den här personen för att lagen säger att vi ska göra det och samtidigt förstå att vi i och med detta ökar brottsuppklaringen nationellt, säger Anneli Hedén.

Polisen i Sverige Telefon 114 14