Angelica Wallmark på länskriminalens våldsektion. Foto: Jimmy Gustafsson
Att flytta ögonen två centimeter närmare varandra sker på några sekunder. Byta hårfärg från blond till mörk går på ett klick. Angelica Wallmark på länskriminalen lärde sig programmet för ett år sedan och kan nu skapa vilka ansiktsdrag som helst. Det viktigaste tycker hon är att få vittnet att berätta vilka ansiktsdrag som står ut mest.
- Jag brukar be vittnet att blunda och beskriva minnesbilden. I det här nya programmet är det lättare att bygga upp personen på fantombilden från grunden, säger Angelica Wallmark.
Mikael Schönhoff och Dan Boija
Hon och de två andra stockholmspoliserna på länskriminalens våldssektion, Mikael Schönhoff och Dan Boija, arbetar sedan förra året i en ny programvara för att göra fantombilder på gärningsmän. En expertkunskap som de är ensamma om i Sverige.
- Vi hjälper hela Sverige med fantombilder. Tidigare fick vittnet sitta och välja mellan hundratals näsor, ögon och munnar. Hela processen tog flera timmar. I det nya programmet kan vittnet istället välja bort ansiktsdrag som inte stämmer och på det sättet lär sig programmet vad vittnet vill ha. Nu tar det max en timme att få fram en bra fantombild, säger Mikael Schönhoff.
Närmare minnesbilden
Nio ögon, nio näsor, nio munnar och nio ansiktsformer presenteras efter varandra. Hela tiden väljer vittnet vad som liknar minnesbilden bäst och vad som inte alls är likt. Sedan börjar allt om igen och vittnet kommer närmare och närmare minnesbilden.
- Polisen använder fantombilder för lite. Det är väl Palmeutredningen som fortfarande gör att svensk polis är avvaktande. Inte ens vittnet som gjorde den fantombilden var nöjd med bilden, säger Dan Boija.
- Dessutom var hanteringen dålig, säger Angelica Wallmark.
Dan Boija berättar gärna hur en utredning kan få en knuff framåt med hjälp av en fantombild men även vad det finns för fallgropar.
En taxichaufför är skjuten i magen
En snöig decemberdag 2003 utanför Farsta plockar en bilist upp en liftare som beter sig underligt. Liftaren får ändå lift till Farsta. Sju kilometer därifrån i Vidja i Huddinge stapplar samtidigt en taxichaufför som är skjuten i magen till en närliggande villa och larmar ambulans. Taxichauffören och fembarnspappan avlider senare på Södersjukhuset. Utredarna får kontakt med bilisten som skjutsade liftaren. Liftaren försvann snabbt in i förorten på ett sätt som får utredarna att misstänka att liftaren är bosatt i området. Med hjälp av bilisten som skjutsade liftaren görs en fantombild som utredarna knackar dörr med och visar upp på en bensinmack i området. På bensinmacken känner personalen igen personen på fantombilden. Han brukar handla mat där berättar de. Nästa gång liftaren handlar på macken fastnar han på övervakningskameran och personalen skriver upp hans bils registreringsnummer. Liftaren grips i sin bostad i Farsta. Vapnet liftaren har licens för är samma vapen som dödade taxichauffören i vad polisen tror var ett rånmord. När mördaren stod vid vägkanten och liftade hade han precis kört den stulna taxibilen i diket.
Mordet i Vidja är bara ett av många fall där fantombilden varit till stor hjälp i utredningen men att skapa fantombilder kan ge en förundersökningsledare svåra val. Om det finns två vittnen skapar man inte två olika fantombilder utan förundersökningsledaren måste välja vilket vittne som har störst möjlighet att beskriva gärningsmannen. Fantombilden ska behandlas som en förfinad signalementsbeskrivning och inte som ett fotografi, man ska inte låsa sig vid bilden utan se den som en karikatyr av gärningsmannens utseende.
Våldtäktsmän är sällan maskerade
- Publicering i media är den sista utvägen man ska ta till. Då får polisen ofta oerhört många tips på olika personer som man måste kolla alibi på. Det kan bli tidsödande. Ett annat problem är att utredaren bör vara säker på att det vittne som ska göra en fantombild har sett just gärningsmannen annars blir det problem vid publicering i media. Vissa vittnen som verkligen sett gärningsmannen och ser den publicerade fantombilden kanske tänker ”det var inte han jag såg” och därmed inte hör av sig till polisen fast det kanske var rätt person, säger Dan Boija.
Mikael Schönhoff tycker fantombilder passar vissa brottstyper bättre än andra.
- Eftersom våldtäktsmän sällan är maskerade finns det ofta ett bra signalement på förövaren men det finns ofta bra signalement även i andra typer av brott. Åldringsbrott till exempel, säger Mikael Schönhoff.
Vid ett åldringsbrott har gärningsmännen lurat sig in i en äldre människas hem och befunnits sig där ett tag för att stjäla pengar och smycken. Ofta tillräckligt lång tid för att brottsoffret ska kunna ge ett signalement.
- Vi märker när ett distrikt eller en myndighet har fått ett lyckat exempel med en fantombild. Då återkommer de även i andra fall. Som våldtäktsmannen i Örebro där vi gjorde en fantombild. Nu har Örebro gjort sju fantombilder de senaste två åren. Vi är experter på det här men vi skulle bli ännu bättre om vi fick göra fler bilder, säger Mikael Schönhoff.
Använd fantombilden tidigt i utredningar
I framtiden hoppas Angelica Wallmark och de andra att en fantombild ska kunna jämföras med arkivet med daktningsbilder. Det är porträttet som tas på den gripne samtidigt som fingeravtryck och DNA.
- Sedan hoppas jag att man ska kunna skapa tredimensionella fantombilder eftersom vissa signalement är svåra att rita in idag. Det kan vara tatueringar på halsen till exempel. Dessutom kanske vittnet såg gärningsmannen snett bakifrån, så måste vi rita bilden rakt framifrån och då kan det bli omöjligt eftersom det är ju inte så vittnet kommer ihåg förövaren, säger Angelica Wallmark.
- Jag tycker det här med fantombilder är väldigt spännande även om man inte löser ett brott med enbart en bild så kan man använda det som ett utredningsverktyg vid spaning, säger Mikael Schönhoff.
Fantomgänget har massor av förslag och idéer på hur polisen kan använda fantombilder. Istället för att använda fantombilden som sista utväg när en utredning har kört fast tycker de polisen bör använda bilden tidigt i utredningar. De vill även visa bilderna för exempelvis närpoliser i ett brottsdrabbat område eller andra poliser via KUT-info som man kan nå via Intrapolis. Då finns chansen att någon polis som inte alls har med utredningen att göra känner igen fantombilden och kanske kan komma med ett intressant tips.
- Tänk om poliserna som knackade dörr och råkade knacka på hos våldtäktsmannen som härjade i Solna hade sett en fantombild på honom och sett att personen som öppnade dörren var väldigt lik bilden. Då kanske de hade flaggat för likheten och spaningsledningen kunde eventuellt ha ingripit i ett tidigare skede. Jag menar att om man har ett vittne som kan ge ett signalement - varför inte göra en fantombild? säger Dan Boija.