Foto: Jimmy Gustafsson
Under årets Pride-festival fick Stockholmspolisens särskilda satsning mot hatbrott, hatbrottsgruppen, inte in fler anmälningar än under en vanlig sommarvecka. Statistik från Brottsförebyggande rådet visade samtidigt att anmälningarna minskade mellan 2010 och året innan.
- Hatbrottsoffer har svårast att återhämta sig därför att de blir utsatta för brott för något de är eller ser ut att vara. Det visar forskning. De måste själva ta kontakt med polisen för att vi ska kunna hjälpa dem, säger Marcus Sverdén, gruppchef för hatbrottsgruppen sedan mars i år.
Det är viktigt att få fram motivbilden samtidigt som det också är viktigt att förstå varför utsatta i stor utsträckning är obenägna att anmäla. Det finns faktorer som talar emot att man vill berätta, menar Marcus Sverdén. Fortfarande kommer en liten mängd hatbrott till polisens kännedom och det kan finnas flera orsaker till det.
- En anledning kan vara att den utsatte själv inte definierar händelsen som ett hatbrott eller ens brottsligt. En annan kan vara att den drabbade känner skam och inte vill erkänna sin utsatthet, säger Marcus Sverdén.
Mörkertalet stort
Det kan också handla om rädsla för eventuella repressalier från gärningspersonen eller för att inte bli tagen på allvar. En annan bidragande faktor kan vara en misstanke av att en anmälan inte leder till något resultat. Mörkertalet bedöms vara väldigt stort.
- Att Stockholmspolisen har en grupp bestående av sex polisanställda som arbetar enbart med hatbrott har ett stort signalvärde. Det visar att myndigheten står upp för utsatta vars grundläggande mänskliga rättigheter kränks, säger Marcus Sverdén.
Även om den enskilda anmälan inte går att utreda vidare är det viktig att varje brott anmäls. Polisen får då bland annat en mer rättvisande uppfattning om hur utbrett problemet är och kan med stöd av detta vidta nödvändiga och metodförbättrande åtgärder. Dessutom anses ett hatbrott kränka dubbelt genom att skapa otrygghet och rädsla hos en person men även i den grupp som personen tillhör varför det är viktigt att anmäla även för gruppens skull
Sprida kunskap till enskilda poliser
Stockholmspolisens hatbrottsjour heter numer hatbrottsgruppen och här arbetar fem polisanställda förutom Marcus Sverdén. De har ett länsansvar och ska arbeta strategiskt med hatbrottsfrågor. Bland annat ska de utveckla arbetsmetoder och samordna arbetet med externa resurser. Samtidigt har gruppen ett utredningsansvar när det gäller brott av hatbrottskaraktär i City polismästardistrikt. De samverkar också med myndighetens övriga avdelningar och distrikt och är avsedda att vara ett stöd för länet. Men hatbrottsgruppen kan användas mycket mer än den gör idag, enligt Marcus Sverdén och de vill sprida information både om att de finns, vad de gör och vad som krävs för ett ännu bättre arbete mot hatbrott. Gruppen arbetar därför med att fortsätta sprida kunskap om vad enskilda poliser behöver göra för att det ska bli fler fällande domar och att fler ska anmäla när de utsatts för ett hatbrott.
- Det är viktigt att identifiera hatbrottet tidigt i processen. Det är lättare att utreda om man hittar motivet tidigt. En viktig fråga för polisen att ställa till brottsoffret är: Varför tror du att just du blev utsatt?
En utvecklingsfråga framöver är också samarbetet med övriga aktörer inom rättskedjan som åklagare och domstolar.
- Här behöver vi få en samsyn på vad ett hatbrott egentligen är. Vi behöver fler åtal med åberopande av straffskärpningsregeln för att se hur domstolarna resonerar i påföljdsfrågan. Planer finns att sätta samman en referensgrupp med bland andra representanter från åklagare och domstol för att underlätta det framtida hatbrottsarbetet inom rättsväsendet.
”Polis och ungdomar i det mångkulturella samhället”
Hatbrott ska enligt myndighetens verksamhetsplan vara en naturlig del av utbildningar riktade mot kärnverksamheten. Information om hatbrott kommer också att finnas med i höstens och vårens stora satsning för poliser i yttre tjänst, det vill säga utbildningen ”Polisen och ungdomar i det mångkulturella samhället” (läs mer om utbildningen på sid 27). Under satsningen kommer det bland annat att pratas en hel del om till exempel islamofobi och efter den inledande heldagen med teori kommer kompetensutvecklingsinsatsen sedan att fortsätta mer praktiskt ute i distrikten. De så kallade processledare som där kommer att leda utbildningen ska också vara kunniga när det gäller hatbrott. Utbildningen ”Polis och ungdomar i det mångkulturella samhället” kommer från våren 2012 också innebära en rad möten mellan poliser och ungdomar. Information om hatbrott kommer att vara en del. Mötet med ungdomar kommer att ge möjlighet att sprida information samt många möjligheter till samtal.
- Då är det möjligt att få återkoppling samt att arbeta med frågor som; Känner ni till hatbrott? Har ni blivit utsatta men inte anmält och i så fall varför? En utmärkt chans att nå ut med information om hatbrott samt visa att Polisen tar de här frågorna på allvar, säger Marcus Svérden.