Mer om närpolisverksamheten, se rubrikerna till höger. |
Mer om varje närpolisområde, se länkarna till höger. |
Närpolisens arbete idag
Närpolisenheten i Västerorts polismästardistrikt består av sju närpolisområden som täcker Stockholms västra förorter. Det innefattar stadsdelarna Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby och Bromma samt kommunerna Solna, Sundbyberg och Ekerö.
Totalt är det runt 350 000 invånare vilka är bosatta på en yta av 313 kvadratkilometer. Närpolisområdena skiljer sig åt. Solna är det största närområdet till antal invånare med cirka 66 800 invånare. Bromma har drygt 62 400 invånare, Hässelby-Vällingby har drygt 60 000 invånare och Södra Järva drygt 50 000 invånare. Sundbyberg, Kista och Ekerö har betydligt färre invånare med mellan 25 000 och 35 000 boende. Områdena skiljer sig kraftigt åt socioekonomiskt med medelinkomster som varierar från 142 000 i Södra Järva till 335 000 i Bromma.
Grunden för närpolisarbetet är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samverkan med lokalsamhället. Förutom själva närvaron av en lokalt förankrad polis i vardagen så finns det ett flertal strategier för att strukturera upp det brottsförebyggande arbetet vid närpolisen. I huvudsak inriktas arbetet vid närpolisen mot ungdomars brottslighet och trygghet. Här följer en presentation av de mest centrala strategierna.
Till toppen
Samverkan med externa aktörer
Samverkan med externa aktörer som kan påverka uppkomsten av brottslighet och öka tryggheten är basen i närpolisarbetet. I Västerort polismästardistrikts närpolisenhet har vi ett 50-tal samverkansforum riktat mot ungdomsbrottslighet, 30-tal samverkansforum riktat mot tillgreppsbrottslighet, 30-tal samverkansforum riktat mot trygghet, en handfull samverkansforum riktat mot integration samt ett tiotal övriga samverkansforum för till exempel katastroflägen och samverkan för kvinnofrid.
Samverkan med stadsdelsförvaltning och kommun
Samverkansarbetet är organiserat på olika sätt beroende på om det är allmänpreventiv eller individualpreventiv verksamhet. När det gäller det allmänpreventiva arbetet är huvudaktörerna närpolisen, stadsdelsförvaltningen eller kommunen och fastighetsägarna. Stadsdelsförvaltningen eller kommunen har särskilt tillsatta tjänstemän som ansvarar för brottsförebyggande åtgärder.
Tillsammans med närpolisen bildas en samverkansgrupp som träffas regelbundet, ofta kallad lokala BRÅ, trygghetsråd eller liknande, där varje organisation har mandat att besluta om åtgärder i utomhusmiljön som syftar till att minska brottsligheten och öka tryggheten. Det kan göras i samarbete med medborgarna genom trygghetsvandringar, där de boende får ge sin bild av vilka problem som finns.
Samverkan med skola och socialtjänst
När det gäller individualpreventiva åtgärder sker det i samverkan mellan närpolisen, skolan och socialtjänsten. Antingen kan åtgärder genomföras mot en särskild grupp individer eller en enskild individ för att minska deras brottslighet. Det görs också åtgärder för att förhindra att ungdomar rekryteras till en kriminell livsstil, och här är närpolisens kunskap om ungdomars uppträdande och brottslighet värdefull för att socialtjänsten ska kunna fatta beslut om åtgärder. I syfte att förhindra att unga hamnar snett, agerar polisen även innan den unge begår brott, det vill säga när det finns en oro för barnet eller den unge.
Närpolisen brukar tillsammans med socialtjänsten bestämma träff med den unge och föräldrarna för ha ett samtal kring konsekvenserna av ett fortsatt felaktigt beteende. Vid utredningar där den misstänkte är under 18 år för utredaren tillsammans med socialtjänsten och föräldrarna också en diskussion om konsekvenserna av fortsatt brottslighet.
Kontaktpoliser
Samverkan med skolan uppdras åt särskilt utpekade så kallade kontaktpoliser. Varje skola i Västerort har en egen kontaktpolis. Kontaktpolisen säkerställer att skolan har en etablerad kontaktväg till polisen. Kontaktpolisen har regelbunden kontakt med rektorn, och för diskussioner om trygghetsskapande åtgärder på skolan. Tillsammans skapas rutiner för att fånga upp problem och reda ut svåra situationer som uppkommit. Kontaktpoliserna skapar också goda relationer med eleverna på skolan, genom regelbundna besök.
Kontaktpoliserna i Västerort får särskild kompetensutveckling varje år för att kunna hantera frågor som kan uppstå i samverkan med skolan. Närpolisen erbjuder också utbildning för rektorer om den lagstiftning som berör brottslighet bland unga. Vid varje närpolisområde finns också en kontaktpolis som har ett övergripande ansvar för kontaktpolisverksamheten i närpolisområdet. Dessa bildar tillsammans en grupp som tillsammans med enhetschefen har regelbundna verksamhets- och utvecklingsmöten avseende kontaktpolisverksamheten.
Samverkan Västerort och samverkanspoliser
En annan grupp särskilt utbildade poliser är de så kallade samverkanspoliserna. Dessa upprätthåller nätverket ”Samverkan Västerort” vilket består av flera delar. Särskilt utvalda utbildade poliser inom närpolisen arbetar riktat mot ansvarsfull alkoholservering vid krogar och för att agera mot langning av alkohol till ungdomar under fredagar och lördagar.
Samverkanspoliserna samverkar med alkoholhandläggare, för genomförande av krogkontroller i distriktet under fredagar och lördagar. Nätverket omfattar även samverkan med ordningsvakter i centrumanläggningar och SL, det vill säga det genomförs utsättningar i polisen regi för dessa varannan fredag och lördag. Samverkanspoliserna genomför planlagda insatser i syfte att minska alkohol- och drogrelaterade våldsbrott utomhus och har ansvar för att utbilda poliser i yttre tjänst i Brottsförebyggande alkoholtillsyn (BAT) och Kronobergsmodellen. Alla poliser i yttre tjänst erhåller denna utbildning under sitt första år som polisassistent i Västerort.
Stöd till brottsoffer
Vid varje närpolisområde har vi poliser som kontaktar ungdomar som blivit utsatta för brott. Polisen berättar för dessa vilket stöd det finns att få, som utsatt och rädd. På så sätt får brottsoffret stöd i den fortsatta rättsprocessen. Stödet innebär att brottsoffret kommer till polisen och får träffa en utbildad socialsekreterare som lyssnar och pratar med den utsatte. Socialsekreteraren fångar upp den traumatiska upplevelsen och ger stöd både till den utsatte och föräldrarna. Stödcentrum arbetar även med medling, där utsatta och förövare träffas för att prata om brottet, med en opartisk medlare. Syftet med medling är i första hand att förövaren ska få ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret ska få möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet.
Polisens volontärer
Det finns idag en stor grupp människor som arbetar ideellt i samverkan med närpolisen, volontärer. Dessa får välja mellan en rad olika typer av uppdrag, som läggs ut på en särskild webbsida. Arbetsuppgifterna varierar i uppdragen, det är allt från att dela ut flygblad med information om brottsförebyggande åtgärder till att nattvandra i oroliga områden eller vid fotbollsmatcher. Vid varje närpolisområde finns en särskilt utpekad polis som ansvarar för volontärverksamheten i närpolisområdet. Denne har i uppdrag att delta i rekryteringsprocessen av volontärerna, att se till att närpolisen lägger in uppdrag via volontärsamordnaren i Västerort. Dessa bildar tillsammans en grupp som tillsammans med distriktets volontärsamordnare har regelbundna verksamhets- och utvecklingsmöten avseende volontärverksamheten. Volontärsamordnaren i distriktet lyder direkt under enhetschefen för närpolisen, och utgör en länk mellan länets volontärkoordinator och distriktet.
Polisens ungdomsvolontärer
Det finns ungdomar som arbetar ideellt med polisen, i begränsad utsträckning eftersom de är under 18 år. Ungdomsvolontärerna är knutna till poliskontoren. Att ha ungdomsvolontärer innebär att polisen träffar ungdomar utanför den brottsliga arenan för att skapa goda relationer. Ungdomsvolontärerna erbjuds olika typer av aktiviteter som innebär ett de får en ökad kunskap om de samhällsaktörer som arbetar med brottsförebyggande arbete och trygghetsskapande åtgärder. På så sätt får polisen goda ambassadörer bland ungdomarna.
Grannsamverkan och Grannstöd
Grannsamverkan och Grannstöd är koncept som bygger på att den sociala kontrollen i ett område ökar. Under 2010 kommer volontärer att erbjudas utbildning i grannsamverkan, för att starta grannsamverkan i sin egen boendemiljö. I synnerhet kommer volontärer som bor i flerfamiljshus att uppmuntras att starta grannsamverkan.
Grannstöd är samverkan med försäkringsbolag. Konkret innebär Grannstöd att frivilliga kommer till närpolisen och får information om särskilt utsatta områden, varefter de vistas i aktuellt område för underrättelseinhämtning och informationsspridning. Vanligast är att Grannstödjarna använder bil i sitt arbete.
Västerorts brottsförebyggande forum
Västerorts brottsförebyggande forum är ett nätverk utan gränser för tillgång till varandras arenor. Deltagare i nätverket är alla de aktörer som kan bidra med kunskap, erfarenhet, förståelse, verktyg, information, kontakter, perspektiv, utveckling, idéer och stöd i det brottsförebyggande arbetet. Nätverket har två träffar per år.
Till toppen
Ungdomsutredningar
Vid varje närpolisområde finns det en förundersökningsledare och utredare som utreder brott av enkel beskaffenhet där den misstänkte är under 18 år. Utredningen tillförs det närpolisområde där den misstänkte bor. Detta för att underlätta kontakterna med skolan, socialtjänsten och föräldrarna.
En annan fördel är också att den lokala kunskap som finns i närpolisområdet beträffande brottsaktiva ungdomar gör utredningen mer fullständig. Närpolisen samverkar också med narkotika- och ungdomssektionen, för att tillföra utredningarna den kunskap som närpolisen har om brottsaktiva ungdomar.
Till toppen
Synlighet och polisiär närvaro
Det mest tydliga för Västerorts medborgare är ju de patrullerande närpoliserna. Närpoliserna arbetar problemorienterat såväl i uniform som civilt. Syftet med närvaron är att skapa goda relationer med närsamhället och vara lyhörd för medborgarnas behov av trygghet. Närpolisens synlighet och närvaro är en viktig del av Polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. För att uppnå ett ökat förtroende måste Polisen ta hänsyn till medborgarnas upplevda otrygghet. Arbetstiden förläggs så att en balans råder mellan det händelsestyrda och brottsförebyggande arbetet. Det innebär ett ständigt krav på närvaro i problemtyngda områden och samtidigt tillfredställa medborgarnas önskemål om synlighet även i områden med lägre grad av ordningsstörningar och brottslighet. Båda arbetsuppgifterna är lika viktiga för en närpolis.
Lokala poliskontor
Syftet med poliskontoren är att öka förtroendet för Polisen samt kontakten med de boende i området. Poliskontoren finns i Tensta inom Södra Järva närpolisområde, Husby inom Kista närpolisområde, Hässelby Gård inom Hässelby-Vällingby närpolisområde samt i Rissne-Hallonbergen i Sundbybergs närpolisområde.
Poliskontorens personal arbetar brottsförebyggande genom synlighet i nära kontakt med ungdomar. Avsikten är att polisen ska ses som ett naturligt inslag i bostadsområden. Verksamheten är prioriterad och personalen har särskilda planeringsdirektiv som syftar till att minimera tillfällig resursförflyttning till andra enheter.
Arbetet vid poliskontoren präglas av kommunikation med ungdomar och samverkan med skola, socialtjänst och lokala aktörer. I samverkan med dessa bedrivs verksamhet framförallt riktad mot ungdomar som antingen redan har ett kriminellt beteende eller riskerar att utveckla en kriminell livsstil.
Poliskontorens personal samverkar med närpolisens ungdomsutredare i syfte att förmå ungdomar att bryta ett kriminellt mönster. En viktig del i arbetet är underrättelseinhämtningen avseende ungdomskriminalitet. I samverkan med kriminalunderrättelsetjänsten skapas underlag för brottsförebyggande åtgärder.
Mobilt poliskontor
Västerorts polismästardistrikt har ett mobilt poliskontor som ett verktyg för att ytterligare kunna genomföra riktade brottsförebyggande insatser. Ett mobilt poliskontor möjliggör en hög synlighet och tillgänglighet på platser där det finns ett tillfälligt behov.
Till toppen
Ledning och styrning av närpolisens arbete
I första hand arbetar närpolisen med de brottsförebyggande målen som finns i Verksamhetsplanen och som är att:
- öka synligheten och kontakten med allmänheten
- bidra till att minska brottsligheten, dels genom insatser inom det egna ansvarsområdet, dels genom aktiv medverkan i samhällets gemensamma brottsförebyggande arbete
- minska antalet anmälda misshandelsbrott utomhus och bostadsinbrott
- öka trafiksäkerheten
- bekämpa narkotikabrottsligheten.
Utöver det arbete som görs i den planlagda linjeverksamheten, avgörs frågor om planlagda insatser mot specifika problem av den operativa ledningsgruppen i distriktet. Närpolisen kan dels driva insatsen självständigt inom närpolisenheten, dels ingå som en samverkanspart i en insats i annans regi. Dessa följs upp av en operativ koordinator eller den kvalificerade brottsförebyggaren i distriktet. Den planlagda linjeverksamheten och utredningsresultaten följs upp av distriktets verksamhetscontroller.
Närpolisen har en egen ledningsgrupp som består av enhetschefen och närpolischeferna. Gruppen träffas varje vecka och hanterar personalfrågor, verksamhetsutveckling och planering av kompetenshöjande åtgärder. Samtliga anställda inom närpolisen har en kompetenshöjande dag tillsammans, som avslutas med friskvårdsaktiviteter. Utöver denna generella dag, har olika specialfunktioner kompetenshöjande dagar varje år.
Varje närpolisområde har sin egen ledningsstruktur bestående av närpolischefen, närpolisbefäl och i förekommande fall poliskontorsbefäl samt förundersökningsledare. Dessa tillsammans är ansvariga för måluppfyllelsen enligt verksamhetsplanen och operativa ledningsgruppens beslut.
Chef närpolisenheten: Ditte Berglund, tfn 010-563 06 83
Närpolischef Kista: Jörgen Karlsson, tfn 010-563 04 42
Närpolischef Södra Järva: Erik Åkerlund, tfn 010-563 04 88
Närpolischef Hässelby-Vällingby: Peter Saarman, tfn 010-563 05 96
Närpolischef Bromma: Peter Gatby, tfn 010-563 06 54
Närpolischef Solna: Marie Hummer, tfn 010-563 07 43
Närpolischef Sundbyberg: Jerry Elmqvist, tfn 010-563 07 93
Närpolischef Ekerö: Tommy Stiernerlantz, tfn 010-563 08 60 Till toppen
Fakta polisväsendet
Polisväsendet är till sitt ursprung helt lokalt och byggde på att befolkningen utsåg personer som skulle upprätthålla säkerhet och ordning. Ända in på 1900-talet byggde polisväsendet på gamla lokala arbetsformer.
1965
Polisväsendet förstatligas och blir mer centraliserat.
1980
Under 1980-tales bryts centraliseringen. Det beslutas att närpolisen ska vara bättre förankrad i lokalsamhället och inriktad på att förebygga brott.
1993
Närpolisreformen som syftar till att polisen tillsammans med lokalsamhället ska prioritera de mest angelägna brotten.
För att få mer information om varje specifikt närpolisområde, besök deras egen hemsida och läs mer!