Ekonomiska intressen styr valet av tid och plats, men har vi verkligen råd att låta det vara så? Vill vi lägga så stora samhällsresurser på ordningshållning i samband med fotboll?
Det är många som ropar på större polisinsats när huliganer drar runt och skrämmer folk och förstör stan efter fotbollsmatcherna på Ullevi. Vi har full förståelse för att man kan tycka att det är Polisens fråga och Polisens ansvar att se till att ordningen upprätthålls. Det är ju därför vi har Polisen i samhället. Men vi tycker också att man måste fråga sig om det får kosta hur mycket som helst. Eller är det kanske så att man kan förebygga problemen med bråk i samband med stora evenemang genom att planera annorlunda från början? Att fundera på hur stadsplanen ser ut och att på sikt bygga bort många av de brott som har blivit vår vardag i dag?
Färre bråk
Problemet med bråk och manifestationer i centrum delar Göteborg med de flesta andra större städer. Erfarenheten från andra länder visar dock att om man placerar de stora arenorna utanför centrum, i industriområden eller liknande, minskar man oroligheterna betydligt. De som är intresserade av att besöka evenemangen ska få göra det med utbyggd lokaltrafik, men platsen är inte lika känslig för rena bråk som innerstaden är. Dels för att det inte bor folk i området men också för att det inte är lika intressant att slåss på platser där det inte finns åskådare. De chartrade bussarna kan lämna av passagerarna vid arenan och hämta upp dem på samma plats efter avslutad match. Man kan naturligtvis räkna med att en del av fotbollsbesökarna tar sig in till centrum efter matchen och börjar bråka där istället, men andelen som skulle göra det torde vara betydligt mindre än i dag.
Vi vet också att man med stadsplaneringens hjälp kan bygga bort många andra typer av brott, exempelvis inbrott i bilar genom att förlägga parkeringsplatser närmare bostäderna, man kan minska antalet överfallsvåldtäkter genom att belysa gångvägar och ta bort buskage i den direkta närheten. Den typen av relativt enkla åtgärder kan öka den upplevda tryggheten betydligt i samhället.
Inga högriskmatcher på helger
När det handlar om fotbollen kan stadsplanering vara en väg att gå, men med ett nybyggt Ullevi i direkta innerstaden har Göteborg uppenbarligen valt en annan väg, åtminstone för ett bra tag framåt.
Då finns andra alternativ som kan vara värda att pröva, en del av dem är omnämnda i Brå-rapporten 2008-20, Strategier mot fotbollsrelaterade ordningsstörningar. Vi har från Polisens sida tidigare sagt att det underlättar om högriskmatcherna inte spelas på lördagar eller söndagar eftersom vi vet att helger ökar risken för bråk. Problemet är att det är ekonomiska intressen från bland andra tv-bolagen som styr matcherna till bästa sändningstid. Men är det verkligen de som ska få bestämma? Är det inte så att samhällsintressena får styra i detta fallet? Vi är medvetna om att det kan få negativa konsekvenser för de verkligt intresserade fotbollsanhängarna om matcherna istället spelades på vardagseftermiddagar, men tyvärr är det dit utvecklingen har nått.
Stoppa alkoholförsäljningen
Vi kunde i veckan läsa att klubbarna anser att de har tagit ett större ansvar än tidigare. Det är bra, men vi tror att både de och kommunen skulle kunna göra ännu mer. Införa personliga biljetter med id-kontroll, endast ha sittplatser på läktarna och stoppa all alkoholförsäljning under högriskmatcherna är exempel på detta. Kommunen kanske till och med skulle kunna gå så långt att man förbjöd all försäljning av alkohol i innerstan ett par timmar före högriskmatcherna?
Vad gör Polisen?
Vad gör då Polisen och övriga rättsväsendet? Vi har sedan den 1 april fått god hjälp av den så kallade huliganlagen och har redan hunnit utnyttja möjligheterna att utfärda tillträdesförbud till matcherna. Vi hoppas att vi från den 1 juli även ska få möjlighet att transportera bort stökiga personer från matchområdet och hålla dem i upp till två timmar, så som har föreslagits. De delarna av huliganlagen skulle göra att polis och åklagare har det stöd som krävs för att kunna agera direkt mot personer som begår brott.
Vi tror att tillträdesförbuden är en bra väg att i vissa avseenden komma tillrätta med fotbollsrelaterade ordningsstörningar. När vi, som efter förra veckans match, har bra bildmaterial att gå igenom blir det meningsfullt att peka ut vilka personer som har begått brott eller ordningsstörningar. Brotten ska utredas och vi ska se till att de som har utfört dem lagförs. Här ska vi bli bättre inom Polisen genom att vi nu har skapat en särskild rutin för dessa ärenden med utpekade handläggande enheter. Vi vill också poängtera att vi har avsatt fyra årsarbetskrafter från Polisens sida för att arbeta direkt med fotbollen.
Gemensamt ansvar
Som framgår av vår text är det inte en ensam samhällsaktör som kan göra skillnad eller förändra samhället så att huliganismen försvinner, men om stadsplanerarna tog ett ökat ansvar liksom klubbarna, kommunen, polis, rättsväsende och inte minst föräldrarna, så skulle vi komma en bra bit på väg.
Ingemar Johansson
Länspolismästare i Västra Götaland
Erik Nord
Polismästare och chef för länsordningspolisen