I år är det tio år sedan brottet kvinnofridskränkning infördes i lagstiftningen och gav möjlighet till polisen att utreda, åklagare att åtala och domstolar att döma upprepade kränkningar och misshandel av en närstående kvinna. Lagen har betytt mycket för Polisens arbete, men vi borde kunna göra fler utredningar och fler utredningar borde kunna leda till fällande dom.
Att utreda relationsbrott kan vara svårt. Ord står mot ord och inte sällan saknas vittnen. Våldet har ofta pågått under en lång tidsperiod och både brottsoffer och gärningsman kan se kränkningarna och slagen som en del av vardagen. Den som är utsatt för brottet är ofta beroende av den som utövar våldet.
Om vi i högre grad förmår att i utforma vårt arbete efter denna brottslighets särdrag och komplexitet, så kan vi göra bättre utredningar, utföra bättre hot- och riskbedömningar samt bemöta brottsoffer bättre.
Därför har Rikspolisstyrelsen påbörjat ett omfattande arbete för att öka Polisens förmåga att utreda brott som begås mellan närstående. Våra mål är att alla som utsätts för brott ska anmäla och orka fullfölja rättsprocessen samt att fler anmälningar ska gå vidare till åklagare och domstol.
På flera håll i landet pågår redan utmärkt arbete. Men nivån generellt måste höjas och det finns skillnader mellan myndigheterna som inte framstår som acceptabla. Alla brottsoffer, oavsett var de bor i landet, har rätt till ett lika bra bemötande och ett lika bra utredningsarbete.
En rad konkreta åtgärder genomförs därför nu inom svensk polis:
- Rätt kompetens inom varje myndighet. Inom varje polismyndighet ska det finnas kvalificerad kompetens att utreda brott mot närstående. Eftersom arbetet med att utreda brott i nära relationer kan vara komplicerat, är det viktigt att varje polismyndighet har personal som har dessa brott som specialitet.
- Rätt åtgärder på brottsplatsen. Möjligheten att klara upp ett brott avgörs ofta av vilka åtgärder som vidtas när polis kommer till en brottsplats, till exempel tidig bevissäkring. En metodhandbok för operativt polisarbete arbetas nu fram. Syftet är att ge vägledning och sammanhållen kunskap inom området.
- Bättre kunskaper om barn som brottsoffer. Det är av stor vikt att de utredare som utreder brott mot barn har en aktuell och adekvat utbildning. En ny barnutredarutbildning kombinerad med en obligatorisk fortbildning ska ge ännu fler och bättre utredare som är specialiserade på förhör av barn.
- Bättre kunskap om hedersrelaterat våld. Hedersrelaterad brottslighet är sannolikt mer omfattande än vad vi ser i anmälningsstatistiken. Därför utbildas poliser över hela landet för att bättre upptäcka och utreda brott med hedersmotiv och på varje polismyndighet finns numera en särskild kontaktperson för sådana ärenden.
- Bättre skydd för hotade personer. Det är grundläggande att personer som drabbats av våld i en nära relation ska våga anmäla ett brott och fullfölja sin anmälan. Det är också grundläggande att människor vågar vittna och på annat sätt medverka i en förundersökning. Därför måste samtliga polismyndigheter kunna erbjuda ett skydd för hotade personer. Skyddet kan till exempel bestå av larmpaket, skyddat boende och patrullering runt bostaden. Personal ska ha särskild utbildning i personsäkerhetsarbete.
- Fler brott ska förebyggas. Polisen måste bli bättre på att använda kunskap om tidigare anmälningar och göra hot- och riskbedömningar av faran för att brottet ska upprepas.
- Uppmärksamma samkönat våld. Vi vet att brott i samkönade parrelationer inte är ovanligt, men att det är få som anmäler brott till Polisen. Troligen finns här ett mörkertal och Rikspolisstyrelsen har inlett en dialog med Riksförbundet för sexuellt likaberättigande om hur Polisen kan bli bättre på bemötande och på att uppmärksamma samkönat våld.
I vårt utvecklingsarbete inom Polisen måste vi lära av varandra. Jämförande undersökningar mellan polismyndigheter är ett sätt att förstå varför vissa ärenden går vidare och andra inte. På uppdrag från Rikspolisstyrelsen gör nu Brottsförebyggande rådet en jämförande analys av fyra myndigheters arbete med våld mot kvinnor. Syftet är att undersöka hur andelen lagförda brott kan öka.
Vi ska även uppmuntra goda lokala initiativ. Därför kan polismyndigheter i hela landet söka bidrag från Rikspolisstyrelsen för brottsförebyggande projekt inriktade på brott i nära relationer. I exempelvis Haparanda har man startat en egen utbildning som handlar om att tidigt upptäcka våld och hur man gör för att skapa den trygghet kvinnor behöver för att våga göra en anmälan.
Med denna omfattande lista av åtgärder vill jag visa att Polisen tar brott i nära relationer på största allvar och vi kommer att göra vårt yttersta för att bekämpa denna kränkande brottslighet. De som drabbas av sådant våld ska våga anmäla. De som utövar våldet ska ställas inför rätta. Bara om Polisen är fullt ut framgångsrik i det arbetet kan vi närma oss målet om verklig kvinnofrid.
Bengt Svenson
Rikspolischef