Foto: Åsa Emanuelsson
Analysen rör brottsutvecklingen inom specifika brottstyper samtidigt som de tittar på omvärldsfaktorer som befolkningsutvecklingen, antalet ungdomar, infrastrukturen och inte minst utvecklingen vad gäller alkoholkonsumtionen.
– Det är faktorer som vi anser har stor påverkan på polisens arbete, säger Zandra Nuruzzaman, analytiker på länskriminalpolisavdelningen.
De kommande två till tre åren kommer befolkningen i länet, jämfört med landet i övrigt, att fortsätta att öka kraftigt även om ökningen avtar en aning.
– Det påverkar polisens arbete – det blir både fler potentiella gärningspersoner och fler brottsoffer. En stor del av ökningen består av inflyttning från utlandet och det är svårt att förutse vilka flyktingströmmar som kommer, säger Zandra Nuruzzaman.
Efter ett par år med stora ungdomskullar börjar nu den stora gruppen ungdomar bli lite äldre tonåringar. Det kan ha vissa positiva effekter på den brottslighet som yngre vanligen står för som: ordningsstörningar, våld på allmän plats och skadegörelse.
– Men när man är över 20 år finns andra risker. Fler kan i högre utsträckning kliva in i etablerade gäng och ägna sig åt grövre brottslighet i mer organiserade former, säger Zandra Nuruzzaman.
Alla typer av bedrägerier ökar
En brottstyp som ökat markant det senaste året är bedrägerier. Det gäller alla typer av bedrägerier som till exempel kontokorts- och investeringsbedrägerier (mot företag) samt dator och internetrelaterade bedrägerier.
– Vi har en tredjedel av landets bedrägeribrott. En förklaring till det är att många företag har sina huvudkontor här. Här finns dessutom en klar seriebrottslighet med få gärningsmän som står för en stor andel av brotten. Bedrägeribrotten är dessutom komplicerade och tidskrävande att utreda och tar omfattande polisiära insatser i anspråk. Här ställs stora krav på samordning.
Samtidigt som bedrägerierna ökar så minskar andra brott som till exempel bilstölder och andra brott mot trafikbrottslagen.
– Vi ger en övergripande problembild som sedan behöver brytas ned ytterligare lokalt. Ute i distrikten finns en stor kunskap som är viktig att väga in när man gör prioriteringar, säger Zandra Nuruzzaman.