Rådet är också en kontaktpunkt för de företag och organisationer som på olika sätt vill delta i det brottsförebyggande arbetet på Arlanda flygplats.Den övergripande målsättningen är att öka tryggheten och minska brottsligheten. De praktiska åtgärderna utförs av de aktörer som är engagerade i rådet eller i arbetsgrupper, inom ramen för deras ordinarie verksamhet. Ett viktigt mål är att varje aktör låter sin ordinarie verksamhet genomsyras av tanken att det är där det brottsförebyggande arbetet ska drivas igenom.
Det här är brottsförebyggande arbete
Brottsprevention/brottsförebyggande arbete innebär bland annat att man vidtar åtgärder som minskar antalet tillfällen att begå brott och ökar riskerna för upptäckt. Brottsförebyggande arbete eller brottsförebyggande åtgärder delas ofta in i två huvudområden. Dels de åtgärder som syftar till att påverka de omständigheter i själva situationen som gör att personer väljer att begå brott, dels de åtgärder som syftar till att minska benägenheten (motivationen) hos människor att begå brott. Man brukar tala om situationell respektive social brottsprevention. Den situationella brottspreventionen syftar till att minska sannolikheten för att brott begås genom att göra brotten mindre lönsamma, mer riskabla och svårare att utföra. Vidare ingår åtgärder som syftar till att motverka bortförklaringar av typen ''alla andra gör det'' eller ''det drabbar ingen fattig''. Den sociala brottspreventionen syftar till att på lång sikt påverka de förhållanden som har betydelse för individens brottsbenägenhet.
Polisen arbetar problemorienterat
Ett problemorienterat arbete innebär att systematiskt analysera vilka förhållanden som orsakar och underlättar brott och ordningsstörningar. Utifrån en sådan analys planerar och vidtar man de åtgärder som är bäst ägnade att minska riskerna. Sedan följs de vidtagna åtgärderna upp och utvärderas för att man ska förstå verksamhetens effekter i samhället och bedöma om metoder och tillvägagångssätt varit ändamålsenliga och effektiva. Den nya kunskapen ligger sedan till grund för den fortsatta verksamheten. I det problemorienterade arbetssättet finns en koppling eller återkoppling mellan verksamheten och den kunskap som finns om brottslighetens orsaker.
Ett brotts- eller otrygghetsproblem ställer krav på att något ska göras. Men att förebygga brott är inte bara polisens ansvar. Ett viktigt steg i lokalt brottsförebyggande arbete är att polis, kommun och andra aktörer samordnar sina insatser då kan det brottsförebyggande arbetet bli mer verksamt och parternas resurser används mer effektivt. Just detta är syftet med samverkan att skapa något mer än en part ensam kan åstadkomma. Samverkan i ett brottsförebyggande arbete innebär att parterna tillför sina speciella resurser, kompetenser och kunskaper för att man gemensamt ska minska sannolikheten för brott och reducera skadeverkningar inklusive rädsla för brott.
Kunskap ger framgång
För att brott ska kunna bekämpas långsiktigt är ett lokalt engagemang helt nödvändigt. Det betonas gång på gång i regeringens nationella brottsförebyggande program. Där presenterar man också idén om lokala brottsförebyggande råd (BRÅ). Den avgörande förutsättningen för ett effektivt brottsförebyggande arbete är att det finns ett lokalt engagemang och en lokal vilja att agera. Ett lokalt förebyggande råd spelar här en viktig roll och utgör en naturlig kontaktpunkt för företag, föreningar, organisationer och kommunens verksamheter som vill göra en insats.
För att det brottsförebyggande arbetet ska bli framgångsrikt måste det vila på kunskap om resurs-, och problembilden. Därför gav Arlanda BRÅ en arbetsgrupp uppdrag att göra en kartläggning för en trygg och säker flygplats. Den genomfördes under april-september 2011.
Kunskap som redan finns ska tas tillvara och ny information ska samlas in och värderas. I kartläggningsarbetet ingick att inventera problem, behov, resurser samt lokal brottsstatistik på Arlanda. Utifrån den bild som framträdde av kartläggningen har styrgruppen besluta om prioriteringar och pekat ut vilka områden det brottsförebyggande arbetet ska fokuseras på.
Tre arbetsgrupper
Vid årsskiftet 2011-2012 bildades tre arbetsgrupper som ska fokusera på brott, trygghet och operativ samverkan. Arbetsgruppernas uppdrag blir att utforma konkreta årsvisa åtgärdsplaner med kartläggningen som underlag och utgångspunkt. Varje arbetsgrupp
- tar fram en åtgärdsplan för år 2012 med konkreta mål
- ansvarar att insatserna genomförs enligt åtgärdsplanen
- dokumenterar och följer upp arbetet
- återkopplar arbetet till styrgruppen
Arbetsgrupp:Trygghet
Gruppen ska ta fram strukturerade och konkreta åtgärder för att öka tryggheten bland alla som vistas på Arlanda flygplats. Generellt kan sägas att de flesta som arbetar eller passerar Arlanda flygplats känner sig trygga. I kartläggningen ser man dock bland annat utmaningar i att det blir fler och fler ställen med utskänkningstillstånd, överservering av alkohol och hot mot flygplatspersonalen från resenärer och allmänhet.
Arbetsgrupp: Brott
Gruppen ska ta fram strukturerade och konkreta åtgärder för att minska brottsligheten med fokus på stölder och bilrelaterad brottslighet. I kartläggningen ser man bland annat utmaningar i att organiserade ligor stjäl märkesprodukter på airside, snatterier i Sky City och att bilar på långtidsparkeringarna utsätts för brott.
Arbetsgrupp: Operativ samverkan
Gruppen ska ta fram strukturerade konkreta åtgärder för en bred och konkret samverkan rörande det vardagliga operativa arbetet på taktiskt och operativ nivå. I kartläggningen såg man att det finns utvecklingsområden vad gäller konkreta rutiner för samverkan och genom att se luftfartsskyddet som en helhet vi tillsammans ansvarar för kan vi skapa en tryggare och säkrare flygplats.
Fakta
I början av år 2011 bildades Arlanda lokala brottsförebyggande råd. I det ingår chefer från Swedavia, Tullverket, Sigtuna kommun, SAS, ASDC och från polisen. Ordförande i rådet är Peter Nilsson, avdelningschef för gränspolisavdelningen. Uppdraget som sammankallande och sekreterare innehas av Pia Lindell, enhetschef för ordning- och säkerhet, gränspolisavdelningen. Hon driver och kvalitetssäkrar de uppdrag som initieras av rådet. Arbetsgrupperna träffas fyra gånger per år.