Riksmordkommissionen arbetar alltid på samma sätt och mycket av skickligheten består i en noggrann hantering av stora mängder information.
När en polismyndighet behöver hjälp med en mordutredning kommer Riksmordkommissionen dit. Riksmordkommissionen ingår i polisens nationella resurser som står till förfogande utan kostnad för de polismyndigheter som mottar stödet.
Jobbar efter ett metodstöd
De börjar alltid med att sätta upp en organisation på plats tillsammans med den lokala myndigheten och går igenom allt material som finns i utredningen. De jobbar efter ett särskilt metodstöd för grova brott, som inom polisen kallas för mordbibeln eller PUG:en.
PUG:en, ”Polisens metodstöd för Utredning av Grova våldsbrott”, har utvecklats under lång tid, ända sedan 50-talet. Den innehåller metoder och checklistor från det lilla, till exempel för första polis på plats, till det stora, hur man bygger upp en spaningsorganisation och organiserar arbetet. Metodstödet kan även användas vid andra grövre brott som serievåldtäkter, försvinnanden och rån.
Upprättar ett register
Riksmordkommissionen sätter upp en styrka med en spaningsledare från den lokala polisen och en biträdande spaningsledare från Riksmordkommissionen. De upprättar ett register där alla inkommande uppgifter jämförs och lagras. Det kan till exempel vara vittnesuppgifter, förhörsprotokoll, tips och polisens egen underrättelseinformation. De upprättar också en förhörsenhet, som exempelvis förhör vittnen och misstänkta.
Riksmordkommissionen har också i uppgift att under arbetets gång dela med sig av sin kompetens till polismyndighetens utredare.
Alla uppgifter sparas
Om polisen inte lyckas lösa mordet ser riksmordkommissionen till att alla uppgifter sparas och att utredningen kan frysas i ett läge som gör det lättare att ta upp nya spår vid ett senare tillfälle.
Några kända mordutredningar
Några kända mordutredningar som riksmordkommissionen deltagit i är dubbelmordet i Linköping, serieskytten i Malmö och serievåldtäkterna i Örebro.