Krigsbrottskommissionen tar emot cirka 20-30 anmälningar per år från Migrationsverket, som måste göra en polisanmälan om en asylsökande kan misstänkas ha begått någon form av krigsbrott. Kommissionen tar också emot tips från lokala polismyndigheter och från allmänheten.
Vittnen viktiga
Krigsbrott är svåra att utreda, eftersom de ofta skett för många år sedan i en annan del av världen. Det finns sällan en känd brottsplats och sällan fysiska bevis. Det kan finnas dokumentation från händelser i någon av krigsförbrytartribunalernas arkiv. I övrigt är polisen helt beroende av vittnen och deras berättelser.
Krigsbrottskommissionen intervjuar vittnen och offer i andra länder och samlar in fakta utomlands vid behov. Vittnena vill inte alltid berätta, eftersom de kan vara rädda för repressalier. Upplevelserna kan vara traumatiska. Många vill inte minnas vad som hänt.
Krigsbrottskommissionen hjälper också poliser från andra länder att komma i kontakt med vittnen och offer som finns i Sverige.
Åklagare leder utredningarna
På Internationella åklagarkammaren Stockholm har fyra åklagare i uppdrag att leda förundersökningar om krigsbrott. Utredarna på Krigsbrottskommissionen arbetar alltid tillsammans med dessa åklagare i sina brottsutredningar.
Ett antal förundersökningar pågår just nu, men än så länge har endast en person dömts för krigsförbrytelser i Sverige. Det gällde krigsförbrytelser under konflikten i forna Jugoslavien.