Om det inträffar en stor olycka, ett terrordåd, en naturkatastrof eller en annan händelse där ett flertal personer hemmahörande i Sverige dör kan Rikskriminalpolisen, i samråd med Regeringskansliet och Rättsmedicinalverket, skicka ut en expertgrupp för att göra dödsfallsundersökningar och identifiera de omkomna.
Expertgruppen kallas ID-kommissionen och i den ingår bland andra kriminaltekniker, rättsodontologer och rättsläkare. ID-kommissionens ordförande är rikskriminalchefen.
Så arbetar ID-kommissionen
För att kunna identifiera omkomna krävs identifieringsunderlag, som polisen samlar in genom kontakter med anhöriga och vårdgivare som exempelvis läkare och tandläkare.
Identifieringsunderlag
Ett identifieringsunderlag innehåller så kallade ante mortem-uppgifter, vilka kan bestå av DNA-uppgifter, signalement som hårfärg, längd, födelsemärken, operationsärr, tatueringar och andra kännemärken, samt av journaler och röntgenbilder från läkare och tandläkare.
ID-kommissionen fyller i ett formulär som är utformat enligt Interpols standard och består av två delar. I den ena delen skriver polisen i förväg in all information som har kommit fram om personen, ante mortem-uppgifter. Den andra delen, som används vid själva undersökningen på plats, skrivs uppgifter in om den döda personen, post mortem-uppgifter. Om tillräckligt många punkter stämmer överens kan man enas om en identitet.
Insamling av DNA-prover
För att fastställa den omkomnas DNA behövs ett DNA-prov från nära anhörig. Provet tas på saliv från munnen med en tops. Mycket små mängder DNA räcker till en analys.
Insamlingen av identifieringsunderlag, som signalement och DNA, sker genom att polisen gör hembesök hos anhöriga. Under besöket sitter polisen tillsammans med anhöriga och fyller i en blankett med uppgifter om den saknade. Vid Rikskriminalpolisen finns en kontaktperson som tar emot uppgifterna för vidare bearbetning.
PKU-registret
Om det krävs får material ur PKU-registret användas för att identifiera avlidna. Regeringen beslutar om uppgifterna får lämnas ut. Det kan till exempel vara Rikspolisstyrelsen som ansöker om utlämning av ett vävnadsprov.
I Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö finns poliser som ingår i regionala ID-kommissioner. De samlar in ante mortem-uppgifter i sina respektive regioner.
På plats i utlandet
I utlandet undersöker ID-kommissionens utsända de omkomna systematiskt och fotograferar dem. Ofta samarbetar svenskarna med andra länders ID-kommissioner. Rättsläkaren läser upp vilka skador den omkomna har för en kriminaltekniker som dokumenterar alla uppgifter.
ID-kommissionen jämför sedan de uppgifter som polisen hämtade från anhöriga i Sverige med de omkomna utomlands.
Unik nordisk kompetens
Den svenska ID-kommissionen har ett väl utvecklat samarbete med ID-kommissionerna i de övriga nordiska länderna. De träffas regelbundet och utbyter erfarenheter. Det nordiska samarbetet har resulterat i en unik kompetens om hur det komplicerade identifieringsarbetet kan bedrivas.
Interpol och enskilda länder har flera gånger vänt sig till de nordiska ID-kommissionerna och begärt hjälp.