Beredskapspolisen
Beredskapspoliser har andra yrken till vardags men kan rycka in för att stödja Polisen när samhället utsätts för påfrestningar, till exempel vid naturkatastrofer och större eller allvarliga händelser. Det finns totalt ungefär 1.500 beredskapspoliser.
Beredskapspoliserna är inte poliser till vardags utan har andra yrken. De utbildas av Polisen och när de rycker in arbetar de under ledning av en gruppchef från Polisen.
Enligt svensk lag ska det finnas beredskapspoliser vid alla landets polismyndigheter för situationer med höjd beredskap och krig. Beredskapspolisen kan användas vid många olika tillfällen, bland annat för:
- Bevakningsuppdrag, till exempel vid naturkatastrofer, sjukdomsutbrott och internationella konferenser.
- Räddningstjänstuppdrag, till exempel eftersök av försvunna personer och utrymning vid olyckor.
- Tillträdesskydd, till exempel för att stötta tullen med gränsövervakning, eller för bevakning av avspärrade områden och andra platser som allmänheten inte har tillträde till.
- Transportuppdrag, till exempel eskorter vid statsbesök och förflyttning av farligt gods.
Rikspolisstyrelsen beslutar när beredskapspolisen används
I fredstid bestämmer Rikspolisstyrelsen när beredskapspolisen ska sättas in. När det är höjd beredskap, alltså om Sverige skulle vara nära att hamna i krig, fattar regeringen beslut om att beredskapspolisen ska användas.
Det är polismyndigheterna i landet som i normalfallet ansöker om att få använda beredskapspolisen. Varje ansökan behandlas från fall till fall utifrån de förhållanden som gäller, till exempel hotbild och personalresurser.
Samma befogenheter som poliser
Beredskapspoliser får precis som andra poliser använda våld när det är nödvändigt, men Polisen får inte planera att sätta in beredskapspoliser i situationer då det finns en påtaglig risk för våldsamheter, till exempel vid demonstrationer som kan leda till kravaller. Sådana uppgifter sköter den ordinarie polisen. Beredskapspoliserna kan i stället hjälpa till med andra uppdrag, till exempel bevakning.
Beredskapspoliser kan användas som en förstärkningsresurs i ansträngda situationer, men kan aldrig överta eller ersätta poliser i den ordinarie verksamheten.
Nationell samordning
Beredskapspolisen är en nationell resurs och hör till Rikspolisstyrelsen, som har ansvar för utbildning och ekonomi och tar fram gemensamma regler och riktlinjer. De lokala polismyndigheterna rekryterar beredskapspoliser, men de kan sedan användas i hela landet.
Samverkan
Beredskapspolisen samarbetar med flera olika myndigheter, till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten och Tullverket. Andra samarbetspartners är de myndigheter som arbetar med räddningstjänst, som Sjöfartsverket, länsstyrelserna och Kustbevakningen.
Fakta / Beredskapspolisen
- Totalt finns cirka 1.500 beredskapspoliser.
- De leds av cirka 320 särskilt utbildade poliser.
- Beredskapspoliser finns i alla län utom Gotland.
- Beredskapspolisen användes i räddningsarbetet i samband med stormen Gudrun 2005 och för bevakningsuppgifter vid avspärrningar i samband med fågelinfluensan 2006.
- Beredskapspolisen har funnits sedan 1986.
- Verksamheten finansieras genom särskilda anslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Så säger lagen / Beredskapspolisen
- (2008:1097).
- (1994:1809).
- (2003:778)
- (2006:942)