Projekt Alcatraz förlängs
Polisens satsning mot de grövsta kriminella, den så kallade Alcatrazlistan, fortsätter. I projektets nästa fas reduceras antalet namn på listan. - Nu kraftsamlar vi för att slå ut gängens ledargestalter, säger Tommy Hydfors, Operativa rådet.
På onsdagens eftermiddag beslutade Operativa rådet att Rikskriminalpolisens treåriga arbete med Alcatrazlistan ska förlängas. Projektet går ut på att lista och punktmarkera centrala personer inom den organiserade brottsligheten. När arbetet nu fortsätter genomförs vissa strategiska förändringar, bland annat lägger man större fokus på de kriminella gängens ekonomiska resurser.
- Några års fängelse biter inte alltid på dessa personer, men när man kommer åt deras pengar så påverkar det mer. Det här kommer att slå väldigt hårt mot den organiserade brottsligheten, säger Tommy Hydfors, ordförande i Operativa rådet.
Genom ett ökat samarbete med bland annat Tullverket, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket kan polisen nu lättare säkra gängens tillgångar.
- När samarbetet mellan myndigheterna utökas har vi mycket större möjligheter att se till att de här personerna inte kan fuska med exempelvis bidrag och deklarationer, säger Tommy Hydfors.
Listan minskas
En annan förändring är att de runt hundra namn, som i dagsläget finns med på listan, kommer att minskas.
- Nu har Polisen, tillsammans med samverkande myndigheter, möjlighet att med ännu större precision rikta resurserna mot de personer där insatserna gör mest nytta, säger Tommy Hydfors.
Men om ni tar bort namn från listan, finns det inte då en risk att många av de kriminella som från början fanns med kommer undan?
- Nej, det innebär att vi kraftsamlar mot de som är mest inflytelserika i de kriminella kretsarna. Men personerna som rör sig runt omkring dessa får vi tag på ändå genom polisens vanliga brottsbekämpning och underrättelseinhämtning, säger Tommy Hydfors.
Påverkar rekryteringen
Sedan 2006, då listan kom till, har sammanlagt 247 personer funnits med på den. 120 av dessa har dömts till fängelse, skyddstillsyn eller samhällstjänst, eller så har de avlidit. En person har tilldömts ett 14-årigt straff. 9 stycken har fått 5-10 års fängelse. 32 har fått 2-5 års fängelse, och 36 har tilldelats fängelsedomar på upp till 2 års tid. För närvarande är runt 40 stycken från Alcatrazlistan frihetsberövade.
- Det är ett bra resultat. När tongivande personer inom de kriminella kretsarna försvinner från gatorna så påverkar det både den brottsliga verksamheten och rekryteringen till gängen. Vi har kunnat se att färre sökt sig till de här kretsarna den senaste tiden. Sedan kan man inte bara räkna fängelseår som den enda framgångsfaktorn. Många av de grövsta kriminella är medvetna om att de kan finnas med på listan. Det gör att de drar sig för att begå brott, men det är sådant som inte syns i någon statistik, avslutar Tommy Hydfors.
Fakta:
Alcatrazlistan initierades av Operativa rådet 2006 i samband med att regeringen gav Polisen i uppdrag att särskilt bekämpa grov organiserad brottslighet.
Projekt Alcatraz innebär identifiering av landets mest kriminellt aktiva personer med avseende på grov och organiserad brottslighet samt systemhotande brottslighet.
Personerna som finns med på listan har bland annat kopplats till narkotikasmuggling, hot, prostitution, människohandel och beskyddarverksamhet.
Listan revideras kontinuerligt och nya namn tillförs vid behov.
Operativa rådet bildades 2002 och har som huvuduppgift att stärka samarbetet mellan olika myndigheter i kampen mot den grova organiserade brottsligheten.
Operativa rådet består av representanter från Rikskriminalpolisen, SÄPO, vissa polismyndigheter, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten.
Nyhet från
Rikspolisstyrelsen