Varje år anmäls det ett stort antal brott, de flesta räknas som så kallade mängdbrott. När samhället snabbt ingriper mot brott ökar känslan av trygghet. En direkt reaktion från samhället stärker även effekten av att gärningspersonen i många fall avstår från att begå fler brott. Förutom den som drabbats vill även en misstänkt person få en snabb bedömning. Dessutom försämras bland annat muntlig bevisning med tiden.
Det finns med andra ord många skäl till att brott bör klaras upp så fort som möjligt, men även att de hanteras effektivt och rättssäkert.
En nationell ledningsgrupp och polisstyrka
För att klara behovet av snabba utredningar har polisen bildat en nationell operativ ledningsgrupp och en nationell styrka med 136 poliser runt om i landet. Tillsammans ska man skapa en gemensam lägesbild över brottsligheten och kan därmed fatta bättre beslut om var och när resurser ska sättas in. Kontinuerliga rapporter visar tydligare brottstrender, både på individnivå och för kriminella nätverk och stödjer därmed den långsiktiga planeringen.
Ytterligare en åtgärd som ska påskynda brottsutredningarna är att höja kunskapsnivån på polismyndigheternas förundersökningsledare, bland annat genom att skapa fler utbildningstillfällen. Vid andra typer av brott, som till exempel grova våldsbrott, är alltid en åklagare förundersökningsledare.
Fyra sakkunnigmyndigheter
Fyra polismyndigheter ska bli sakkunnigmyndigheter, det vill säga experter på en viss brottstyp. Varje myndighet ska ta fram arbetsmetoder som kan användas av polisen i hela Sverige. De sakkunnig polismyndigheterna och brottstyperna är:
- Stockholm – inbrott i bostäder
- Västra Götaland – åldringsbrott
- Skåne – skimning
- Rikskriminalpolisen – barnpornografibrott