Ratt- och sjöfylleri

Här kan du läsa om vilka regler som gäller vid ratt- och sjöfylleri.

Information från ditt län

Gränsen för rattfylleri/sjöfylleri

Gränsen för rattfylleri och sjöfylleri är, från och med den 1 juni 2010, 0,10 milligram alkohol per liter utandningsluft. Det motsvarar ungefär 0,2 promille i blodet.

Den nedre promillegräns som infördes för sjöfylleri den 1 juni 2010 gäller om fartyget antingen kan framföras med en hastighet av minst 15 knop eller har ett skrov med en största längd av minst 10 meter. Uppfylls inget av dessa kriterier gäller de gamla reglerna, som återfinns oförändrade i Sjölagen (19994:1009) 20 kap 4 § st 2. Där antas man kunna fullgöra sin uppgift på ett betryggande sätt, vilket innebär en bedömning av status och framförandet.

Rattfylleri/sjöfylleri ger böter eller fängelse i högst sex månader.

Vid sjöfylleri, till skillnad från rattfylleri, är det inte bara den som framför fartyget som kan ställas till ansvar. Även den som fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss kan göra sig skyldig till brott. Det kan på en fritidsbåt vara den som navigerar.

Gränsen för körkortsingripande

Gränsen för körkortsindragning vid rattfylleri är från 0,16 milligram alkohol per liter utandningsluft. Sjöfylleri kan påverka körkortsinnehavet för fordon men här görs en bedömning från fall till fall av Transportstyrelsen, som är körkortsmyndighet.

Gränsen för grovt rattfylleri/sjöfylleri

Gränsen för grovt brott är 0,50 milligram alkohol per liter utandningsluft, som motsvarar ungefär 1,0 promille i blodet. Föraren kan dömas till fängelse i högst två år. Även förare som varit avsevärt påverkad av alkohol eller andra medel eller inneburit en avsevärd fara för trafiksäkerheten/sjösäkerheten kan dömas för grovt rattfylleri/sjöfylleri.

Alkoholutandningsprov

Polisen (poliser och bilinspektörer), Tullpersonal och personal hos Kustbevakningen har rätt att utföra alkoholutandningsprov på väg. Under en försöksperiod från 2010 fram till juli 2013 har även trafiknykterhetskontrollanter i hamnar (väktare och ordningsvakter som utbildats av polisen) rätt att ta alkoholutandningsprov. Detta ska dock ske under ledning av polis.

Alkoholutandningsprov till sjöss

Polisen och Kustbevakningen har även rätt att ta alkoholutandningsprov till sjöss.

En trafiknykterhetskontroll steg för steg

Första steget i en trafiknykterhetskontroll är att bil- eller båtföraren blåser i ett så kallat sållningsinstrument. Instrumentet ger utslag om alkoholhalten i utandningsluften är över straffbar gräns. Är värdet över gränsen är nästa steg att lämna utandningsprov i ett bevisinstrument kallat Evidenzer.

Den misstänkte får blåsa två gånger i bevisinstrumentet med 6-8 minuters mellanrum. Det sker vanligen på en polisstation, i en polisbuss eller på en båt. Från de båda utandningarna räknar instrumentet ut ett medelvärde på alkoholhalten i utandningsluften. Detta medelvärde används som grund för domstolsbeslut av straff och för körkortsåterkallelser.

Information från Kronoberg

Trafiknykter Kronoberg - rehabiliteringsmodell för rattfyllerister i Växjö

De flesta som kör onyktra har allvarliga alkoholproblem. Rattfylleri är en av de största riskerna i trafiken. I Växjö har en modell som kännetecknas av ”snabba ryck” införts för rehabilitering av rattfyllerister. Modellen bygger på ett nära samarbete mellan polis, beroendeenhet och socialtjänst.

Statistik visar att de flesta som kör onyktra har allvarliga alkoholproblem. Vägverkets djupstudier av dödsolyckor visar att rattfylleri är en av de största riskerna i trafiken. I närmare 25% av alla olyckor med dödlig utgång är en alkoholpåverkad förare inblandad.Ungefär 40% av rattfylleristerna kommer att dömas igen inom en fyraårsperiod om inget görs för att angripa problemets orsak, nämligen det bakomliggande missbruket. Det är alltså en mycket hög risk för återfall i denna typ av brott. Pudelns kärna är egentligen att missbrukaren av alkohol förnekar sitt missbruk och därför måste professionell hjälp till föra att bryta det sikadliga och riskfyllda beteendet.

Mot bakgrund av detta infördes 2002 en modell för rehabilitering av rattfyllerister i Växjö kommun, kallad ”Trafiknykter Kronoberg”. Modellen bygger på ett nära samarbete mellan polis, beroendeenhet och socialtjänst. Den kännetecknas av ”snabba ryck” när det gäller rattfylleri. När polisen tagit någon för rattfylleri erbjuds personen redan samma dag skjuts till beroendeenhet för en första frivillig samtalskontakt. En tidig kontakt med personal kunnig i missbruksfrågor, som kan erbjuda hjälp, ger därför förutsättningar för att snabbt komma igång med någon form av behandling.

Projektet är ett samarbete mellan Vägverket Region sydost, Polismyndigheten i Kronobergs Län och Landstinget Kronoberg, Vuxenpsykiatrins missbruks- och beroendeenheten, S:t Sigfrids Sjukhus. Sociala myndigheter är också informerade.