Misstankegrad
I Sverige finns fyra grader av misstanke:
- Kan misstänkas för brott
Den lägsta misstankegraden. Här rör det sig om mycket svag bevisning men det måste finnas någon omständighet som tyder på att personen begått brottet.
- Skäligen misstänkt
Den lägre graden av misstanke. Här ska det finnas konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen har begått brottet.
- På sannolika skäl misstänkt
Den högre graden av misstanke. Här måste misstanken vid en objektiv bedömning framstå som berättigad och misstanken måste grundas på den bevisning som finns i det enskilda fallet. Misstanken får inte vara följden av subjektiva antaganden eller av mer eller mindre kvalificerade gissningar.
- Tillräckliga skäl för att väcka åtal
Här handlar det om man på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom.
Vad innebär det att vara gripen, anhållen eller häktad?
Vid brottsutredningar finns tre olika former av frihetsberövande – gripen, anhållen eller häktad. Att vara frihetsberövad innebär att personen sitter inlåst i ett eget rum och endast har begränsad kontakt med andra, förutom sin advokat.
En person frihetsberövas under en brottsutredning för att han eller hon inte ska försvåra utredningen, avvika från landet eller fortsätta att begå brott. För att inte försvåra utredningen får vissa personer inte heller läsa dagstidningar, lyssna på radio eller se på tv.
Det finns tre former av frihetsberövande:
- Gripen
är ett snabbt beslut som fattas av en enskild polis. Beslutet gäller fram tills att polisen tar kontakt med åklagare, vilket måste ske inom några timmar, alternativt tills att polisen själv beslutar att frige den misstänkte.
- Anhållen
är ett beslut som fattas av åklagare och gäller maximalt i fyra dygn.
- Häktad
är ett beslut av rätten/domstol. Beslutet omprövas var fjortonde dag och kan inte överstiga den möjliga längden på påföljden, det vill säga fängelsestraffet.
Får någon annan än polis gripa någon?
Även allmänheten får gripa en person om brottet som personen är skyldig till kan ge fängelsestraff, om personen tas på bar gärning eller flyr från brottsplatsen. Allmänheten får också gripa en person som är efterlyst för brott. Den gripne ska så fort som möjligt överlämnas till polis.
Vad är skillnaden mellan arrest och häkte?
Arrest är en förvaring av personer i omedelbar anslutning till en polisstation som endast har begränsade möjligheter till varierande aktiviteter. Är till för kortare förvaring av en frihetsberövad, gripen eller anhållen.
Häkte är en förvaring med större möjligheter till möte med andra frihetsberövade samt varierande aktiviteter som till exempel fysisk träning. Det är till för förvaring av häktade och tillhör Kriminalvården.
Vem har rätt att beslagta föremål vid misstanke om brott?
Den person som har till uppgift att leda brottsutredningen, förundersökningsledaren, beslutar normalt vilka saker som ska göras i utredningen. En sådan åtgärd kan vara att söka igenom en persons kläder och väskor, kroppsvisitation, alternativt leta spår på en brottsplats (ev. husrannsakan).
Föremål som hittas när man gör dessa åtgärder kan tas i beslag om de av olika skäl är intressanta för utredningen. Beslutet att ta föremålet i beslag tas av den som gör åtgärden till exempel husrannsakan men överprövas senare av den som leder utredningen.
Vad händer när en förundersökningsledare, till exempel en åklagare, hävt beslaget?
När den som leder utredningen bestämmer sig för att avsluta ett beslag så bestämmer han eller hon även om vad som ska ske med föremålet. Normalt så ska föremålet när beslaget avslutas återlämnas till den som föremålet tagits ifrån. Om det finns olika uppfattningar om vem som ska ha föremålet så brukar frågan få avgöras av en domstol.