Som förälder är det naturligt att känna oro när ens barn har utsatts för brott. De känslomässiga reaktionerna hos barnet och hennes eller hans föräldrar kan vara likartade. Vanliga reaktioner är ilska, dåligt samvete, skam, oro och hjälplöshet.
Som yttersta beskyddare är det också lätt att känna ansvar för det som hänt och att till och med ifrågasätta sin förmåga som förälder. Du kan som förälder till ett brottsutsatt barn få stöd från Stödcentrum för unga brottsoffer.
Råd till föräldrar vars barn utsatts för brott
- Se till att finnas tillgänglig för sitt barn, men pressa inte.
- Du behöver kanske inte veta alla detaljer om det hon eller han varit med om. Försök i stället att finnas där som en trygghet.
- Tänk på ditt barn som när hon eller han var liten och hade mässlingen. Skäm bort, laga älsklingsrätten, ta fram gosedjur och gulla.
- Försök att hålla dig själv lugn och att lägga band på din egen oro inför barnet. Men prata gärna med andra vuxna!
- Berätta för barnets skola om det som hänt. Det kan vara svårt för barnet att leva upp till skolans krav och att samtidigt hantera reaktionerna efter att ha utsatts för ett brott, särskilt om den som begick brottet går på samma skola.
Sök hjälp
Se till att ditt barn får kontakt med någon som kan ge hjälp och stöd, till exempel Stödcentrum för unga brottsoffer. Om ditt barn inte vill ha hjälp, vänd dig gärna till Stödcentrum själv för att få råd och stöd.
Om ditt barn vill ha kontakt med Stödcentrum kallas hon eller han till ett möte med en personlig kontaktperson. Stödcentrum vill gärna att du som förälder är med på det första mötet, dels för att träffa kontaktpersonen, dels för att få information.
LÄSTIPS
Offer på en sekund, av Anette och Kristoffer Kyhlström (2004). Tigermamman, av Anette Kyhlström (2006).
Hej hoppas allt är ok - om att samtala med unga brottsoffer, av Ann Hellströmer och Ulrika By (2007)
Tillbaka till Stödcentrum