Polisryttarna patrullerar till vardags på stan och ingriper mot brott som vilka poliser som helst. Skillnaden är att de färdas på hästryggen i stället för i polisbil.
Ridande poliser deltar ofta vid fotbollsmatcher och opinionsyttringar när det är mycket folk. Hästarna går till exempel i täten eller på sidorna av demonstrationståg för att skydda dem som demonstrerar. De används också vid festivaler och för att söka efter försvunna personer.
Fördelar med hästar inom polisen
Poliser till häst kan lättare skingra grupper och hålla folk borta från en plats, till exempel när någon ska gripas och det är stökigt omkring. Med hästens hjälp kan polisryttarna milt fösa undan människor, vilket gör att polisen kan slippa använda våld.
Hästarna kan patrullera i områden där det är svårt att ta sig fram med bil, till exempel i parker och på festivalområden. Fler fördelar med ridanande polisen är att de både ser och syns bättre från hästryggen. Hästarna bidrar också till att människor tar kontakt och pratar med polisen i större utsträckning.
Nationell samordning
Det finns polisrytterier i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Andra län kan begära hjälp från dem. Det dagliga arbetet vid rytterierna planeras och utförs lokalt, men enligt ett gemensamt nationellt koncept. Det handlar bland annat om vid vilka tillfällen hästarna ska användas.
Polisryttarna får utbildning vid det rytteri där de ska arbeta. Utbildningen bygger på en nationell gemensam grund.
Man har erfarenhetsutbyten med polisrytterier i andra länder, till exempel de nordiska länderna och Holland.
FAKTA / Rytteriet
Hästar har använts inom polisen sedan slutet av 1800-talet.
Det finns polisrytterier i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.
Det finns totalt cirka 60 polishästar i Sverige, ett tjugotal på varje rytteri.
Totalt arbetar knappt 60 poliser inom rytteriet, ett tjugotal på varje ort.
Från 2009 ingår rytteriet i Polisens koncept särskild polistaktik.