Foto: Lars Hedelin
– Vi ser det till exempel när vi arbetar med våld i offentlig miljö. Polisen har kunskap om vilka platser i en stad som är särskilt brottsfrekventa, medan kommunen har möjlighet att se till att det finns fler vuxna i närheten av dessa platser, säger Thomas Bergqvist, som är kommunpolis i Eskilstuna.
Polisen har en typ av nätverk, som består av bland annat krögare och ordningsvakter, och kommunen har en annan form av nätverk som består av bland annat fastighetsägare, alkoholinspektörer och fältande socialsekreterare.
– När vi använder varandras kunskap och nätverk får vi mer tyngd och kan visa på en enad front, säger Thomas Bergqvist.
Polisen i Eskilstuna har ett nära samarbete med Eskilstuna kommun. Samarbetet är formaliserat genom en så kallad samverkans-överenskommelse. Det betyder att samarbetet är nedskrivet, mer strukturerat och detaljerat. Tillsammans gör man kartläggningar och prioriteringar.
– Att vi har ett avtal i form av en samverkansöverenskommelse gör att samarbetet blir hållbart och kontinuerligt. Det leder också till att vi i större utsträckning kan ställa krav på varandra, säger Thomas Bergqvist.
Fokus på metoder mot ungdomsbrottslighet
Mycket av Polisens brottsförebyggande arbete är riktat mot ungdomar för att på ett tidigt stadium förhindra att de hamnar i brottslighet. Inom Polisen pågår just nu en kartläggning av kända arbetssätt och nya metoder mot ungdomsbrottslighet.
Foto: Lars Hedelin
– De redan etablerade metoderna fungerar väl över hela landet. Det handlar framförallt om intensifierad övervakning av platser som är särskilt brottsfrekventa, samarbete med skola, socialtjänst och kommun, och den så kallade Kronobergsmodellen, säger Kerstin Dejemyr, kommissarie på Rikspolisstyrelsen.
Kronobergsmodellen är en arbetsmetod som syftar till att göra det svårare för ungdomar att dricka alkohol ute på stan. Modellen går ut på att Polisen beslagtar och förstör alkohol från minderåriga ungdomar och kontaktar deras föräldrar, samt identifierar och ingriper mot kända langare.
Kartläggningen av etablerade och nya metoder fortsätter under 2012. Syftet är att se om fler metoder kan implementeras över hela landet.
Sociala insatsgrupper ska hjälpa den enskilde
Polisen arbetar med ungdomsbrottslighet på flera olika sätt. I mars 2011 startade Rikspolisstyrelsen på uppdrag av regeringen ett projekt med sociala insatsgrupper för ungdomar. Målet är att hindra ungdomar från att fastna i kriminalitet.
Projektet bygger på samverkan på individnivå, något som är möjligt endast om den unge samtycker till informationsutbyte mellan de olika myndigheterna. Tillsammans med den unge och dennes familj upprättar man en individuell åtgärdsplan med stödinsatser som till exempel särskild yrkesträning, fritidssysselsättning och särskilt stöd i skolarbetet.
Huvudansvaret för de sociala insatsgrupperna ligger på socialtjänsten i den kommun där den unge bor. Samverkan sker framförallt mellan Polisen, socialtjänsten och skolan, men även fritidsverksamhet, Arbetsförmedlingen och andra myndigheter deltar i projektet.
Fakta/Samverkansöverenskommelser
Polisen och kommunerna har sedan 2008 arbetat med samverkansöverenskommelser. I dag är det en etablerad samverkansmodell i nästan alla av landets kommuner, och enligt Brottsförebyggande rådet finns det för närvarande 251 samverkansöverenskommelser.
Fakta/Sociala insatsgrupper
Projektet, som är ett regeringsuppdrag, pågår fram till och med oktober 2012 och riktar sig mot unga i åldern 15-25 år. Nio polismyndigheter, åtta kommuner och fyra stadsdelar deltar i arbetet. Syftet är att utveckla en strukturerad samverkan mellan olika myndigheter och aktörer som möter ungdomar som riskerar att utveckla en kriminell livsstil eller som behöver stöd och hjälp för att bryta med kriminella nätverk.