Så säger lagen / Hatbrott
-
(brottsbalken 29 kap. 2 § 7p.)
- (brottsbalken 16 kap. 8 §)
- (brottsbalken 16 kap. 9 §)
De grupper som skyddas i hatbrottslagstiftningen är de som grundas på:
- hudfärg,
- nationellt eller etniskt ursprung,
- religionstillhörighet eller trosbekännelse,
- sexuell läggning.
Du måste inte själv tillhöra någon av grupperna för att bli offer för ett hatbrott. Det räcker att gärningspersonen utsätter dig i tron att du gör det. De flesta anmälda hatbrotten har främlingsfientliga motiv.
Vanligast med ofredande och olaga hot
Olaga diskriminering och hets mot folkgrupp är hatbrott i sig, men vilket brott som helst kan bedömas som ett hatbrott om det grundar sig på gärningspersonens negativa inställning till någon av de uppräknade grupperna. Hatbrott kan därför vara allt från klotter till mord. Enligt Brottsförebyggande rådet är de vanligaste hatbrotten ofredande och olaga hot.
Hatbrott kan ge straffskärpning
Den som döms för ett brott med hatbrottsmotiv kan få en straffskärpning i samband med att hon eller han döms för den brottsliga gärningen. En person som klottrat eller misshandlat någon kan alltså få ett strängare straff om gärningen bedöms som ett hatbrott.
Mer om hatbrott